Mitt besök hos BAS

Jag heter Lina Cronzell, är 32 år och bor i Malmö. I slutet av december fick jag möjligheten att under min julledighet åka till Nepal för att besöka BAS.

Äntligen blev det min tur att få besöka BAS i Kathmandu, få en inblick i organisationens verksamhet, möta patienter och dess anhöriga och förstås att få stifta bekantskap med organisationens grundare Rita Kharel med familj. Det blev en oerhört givande, om än alltför kort, vistelse hos BAS och jag kan bara instämma i det som tidigare volontärer vittnat om; BAS bedriver en mycket viktig verksamhet på plats i Kathmandu och det allra, allra mesta utförs av ideella krafter. Jag har träffat fantastiska människor som trots sjukdom och knappa medel ändå orkar kämpa på, och som också visar oerhörd tacksamhet gentemot familjen Kharel, BAS och det stöd man fått genom organisationen.

Såsom tidigare berättats om här i bloggen är det ett stort antal människor som under åren tagit del av BAS insatser, genom ekonomiska bidrag såsom inköp av mat och mediciner, genom mental stöttning och framför allt genom möjligheten att få bo på härberget. Behovet är enormt och konstant och det är svårt att förstå hur Rita, hennes familj och andra som finns i verksamheten orkar kämpa på. Men övertygelsen finns där och många års erfarenhet av att man med små medel och med stor envishet kan få mycket åstadkommet ger ork att arbeta vidare. Men medicin och medicinska insatser är dyra, också i ett land som Nepal. Därför behövs, utöver ideella insatser, också ett fortsatt ekonomiskt stöd från givare i Sverige. Under mina två veckor på BAS fick jag se åtskilliga exempel på olika insatser som blivit möjliga genom stöd från bland annat svenska givare. Jag har fått vara med när Rita prutar ned priset på syrgastuber, plasthandskar, frukt, läkarinsatser på sjukhusen osv osv, allt för att pengarna ska räcka till så många patienter, så mycket medicin, mat och insatser som möjligt. Tack BAS för denna lärorika och otroligt givande vistelse. Tack för all värme, generositet och all den glädje jag mötts av från familjen Kharel och alla på härberget. Det blev ett kort besök denna gång, men jag hoppas vi ses snart igen! /Lina