Att samla ihop de trasiga bitarna

Raj Kharel beskriver målande stämningen i Kathmandu knappt en och en halv månad efter jordbävningen.

”Mer än en månad efter den förödande jordbävningen den 25 april och dess starka efterskalv förändras långsamt Nepals ansikte. Det kommer fortfarande svagare efterskalv, men Nepal rör sig mot återhämtningsfasen, både psykologiskt och strukturellt. Människorna verkar lugnare och samlar all sin styrka för att komma tillbaka. Det är självklart inte lätt för de vars familjemedlemmar är döda eller saknade, eller som har förlorat all egendom eller de boskap som var deras levebröd. För dem kommer det ta år, kanske till och med generationer att återhämta sig från förluster som aldrig kan ersättas.

Landet börjar väsnas igen, men det är fortfarande väldigt tyst. Oljudet kommer från allt – från fordonets tuta till hundens skall till rivandet av utdömda hus. Men det känns ändå tyst överallt – som om det inte finns något oljud, något fordon, några hundar eller några människor. Alla verkar energilösa och förlorade i sig själva. Men folk har börjat leva igen, för livet måste gå vidare – det är livet.

Människor har börjat återvända till sina jobb. Marknaden fungerar igen, men inte fullt ut. Man ser folk på gatorna som handlar det nödvändiga för sig och sina familjer. Att gå på gatorna och se människor köpa saker ger också positiva signaler till de många som varit i mental chock, saker börjar återvända till det normala.

Ett annat tecken på återhämtning är att skolorna öppnar igen. Många skolbyggnader är skadade, och närvaron är låg och undervisningen hålls i tillfälliga lokaler. I stället för att gå direkt tillbaka till den vanliga läroplanen fokuserar man på avstressande aktiviteter för barnen, som sport, konst, dans, musik och terapi.

Vi ser människor riva hus som förstördes av jordbävningen och är nära att falla ihop. De som förlorade sina hus bor i tillfälliga skydd. Skadade men beboeliga byggnader renoveras. Men då 900 000 människor lämnade Kathmandu efter jordbävningen är det svårt att få tag på byggnadsarbetare. De är få och jobbar på flera ställen samtidigt. Det gör återuppbyggandet av Kathmandu långsamt. I de mest drabbade byarna har många ungdomar frivilligt hjälpt till med att bygga tillfälliga bostäder. Många arbetar också frivilligt med att hjälpa bönder få in skörden innan monsunen.

Det är ett bra tecken att unga människor från hela landet engagerar sig i frivilligarbete, bland annat räddningsarbete, distribution av nödhjälp och återuppbyggande av drabbade regioner. Det häpnadsväckande engagemanget har uppskattats av alla.

Just nu när många människor erbjuder sig att göra allt de kan för att hjälpa nödställda är det svårt att ta reda på vem som behöver vilken sorts hjälp, och hur mycket. Med tiden kommer allt att långsamt återgå till det normala, men många drabbade får dessvärre inte hjälp alls, eller inte nog med hjälp. BAS kommer alltid att finnas där för dem, och göra sitt bästa för att ska kunna samla ihop sina trasiga bitar.”

Raj Kharel

50fa7862e891c1109d9252751e087e06e58730ae77f22b7d8697c42cb6e4cfcd

Bilderna visar det tillfälliga skydd för BAS boende som byggs i väntan på att härbärget renoveras. Du kan bidra till återuppbyggnaden av BAS. Alla gåvor gör skillnad.

Märk betalningen med ”Jordbävning”.

BAS Swish 123 562 72 45

BAS Bankgiro 434-9866

BAS Handelsbanken Kontonummer: 6757-754400522