Volontärrapport från Lisa i Kathmandu

Kathmandu 19 september 2015,

Hej! Jag heter Lisa och är BAS nya volontär. Nu har jag varit i Kathmandu i en hel månad, det har gått läskigt fort. Jag bor hemma hos familjen Kharel som har öppnat sitt hem för mig och gör allt för att få mig att känna mig välkommen. De har visat mig runt i staden, denna stad som myllrar av människor, mopeder och momos. Jag skulle ljuga om jag sa att det var en lättnavigerad stad och den enligt mig utmattande hettan underlättar inte precis sightseeingen. Men när man lär sig att se förbi stadens villervalla möts man av en stad som är lika vacker som den är färgstark.

unnamed-28unnamed-29

Min tid på BAS huset spenderar jag till största delen hos de hemlösa barnen som bor där permanent. De behöver alla hjälp med allt som hör vardagen till och barn som de är tillbringas mycket tid med att leka. Jag har personligen ingen erfarenhet när det kommer till att jobba med utvecklingsstörda barn så det var mycket ”learning by doing” i början innan jag lärde känna barnen. Huset håller sakta men säkert på att fyllas på av nya människor efter de sista renoveringarna av väggarna som revs efter jordbävningen och målningen av väggarna inomhus. Vi har även under de senaste dagarna sytt upp nya sängkläder så nu står de tomma sängarna redo för nya ockupanter.

unnamed-34unnamed-35
Jag har också spenderat några dagar ute på BAS jordbruk där vi förrförra veckan byggde ut kossornas stall till den dubbla storleken då tre kossor är dräktiga. Och för några dagar sedan fick jag bevittna min första kalvning då en liten frisk svartvit kalv kom till världen. Jag måste erkänna att det var en mindre rafflande upplevelse än jag föreställt mig, men det var nog för det bästa. De nya kalvarna kommer hjälpa jordbruket att växa och vidare bidra till denna inkomstkälla för organisationen.

Nu i veckan kom det även en ny volontär till BAS huset från en volontärsorganisation som tidigare haft samarbeten med BAS, Nadine från Nederländerna, hon kommer jobba med mig hos BAS under de kommande sex veckorna. Hon och hennes medvolontärer målade och pyntade väggarna inne i barnens sovrum igår och det blev så fint! Förhoppningsvis kommer vi kunna fortsätta pyntandet i resten av huset, som nu är kalt på grund av ommålningen, så det kanske känns lite roligare att vistas där trots omständigheterna.

Klart är avsaknaden av turismen påtaglig, den förväntas att minska med femtio till sextio procent i år, och kommer påverka landets ekonomi och ytterligare försena återuppbyggnaden av landet. Utöver det har den politiska stämningen vart minst sagt orolig då en ny konstitution håller på att stiftas, den kommer om allt går vägen skrivas på i morgon. Dock har det missnöje som formats emot den nya konstitutionen resulterat i många hemska demonstrationer med dödlig utgång hos både demonstranter och polis. Det är ingenting vi här i huvudstaden egentligen märkt av mer än rapporteringarna i media men den förtvivlande stämningen där är svår att undgå.

Annars går livet sin gilla gång här i Nepal och om två veckor kommer det nya volontärer från Sverige vilket vi ser mycket fram emot! Hittills har jag haft det alldeles underbart här hos BAS och jag ser fram emot min fortsatta vistelse.

/Lisa