Livsöden i Katmandu

Sangita Kumari Shah är 7 år  och kommer från byn Sarlahi Barahathawa i distriktet Terai, som ligger i östra Nepal. Hennes familj består av mamma, pappa och samanlagt 5 barn. Sangita är yngst av dem alla. Famljen är väldig fattig och bor i ett litet stenhus. Två av familjens barn bor dessutom inhysta hos morföräldrarna, då det varken finns plats i huset eller ekonomisk möjlighet att försörja dem.

När Sangita var 9 månader gammal fick hon lunginflammation för första gången. På grund av dålig vård led flickan svårt av sin sjukdom och blev mycket försvagad av den, trots att hon tillfrisknade tillfälligt. Hon levde med ständig huvudvärk, feber och hade svårt att andas. Hälsan blev sämre och sämre för varje år.

Fram till förra året var Sangita en mycket flitig elev som älskade att gå i skolan. På grund av hennes sjukdomstillstånd var det inte längre möjligt för flickan att fortsätta sin skolgång. Lärarna på skolan samlade därför in pengar för att ge familjen möjlighet till rätt vård i Kathmandu.

Det är nu ett år sedan Sangita först kom till Teaching hospital i huvudstaden för att få sina behandlingar och det har visat sig att flickans ena lunga måste opereras bort. Den har blivit så förstörd av lunginflammationen att den är obrukbar och ställer till det för flickans återhämtning. Familjen kommer få stanna hos BAS till att operationen är genomförd och Sangitas hälsa blivit bättre

Kalpana Buda ä en 15 årig flicka från den bergiga västra delen av Nepal och kommer från samma avlägsna by som Kali; Rukum. Kali arbetar på härbärget och är mamma till Deepa, Durga och Thakbadhur, som vi berättat om många gånger tidigare. Rukum ligger ungefär 3 dagars busstur från Kathmandu.

Kalpana har en 75-årig far och en 55-årig mor, vilket anses vara en hög ålder i Nepal. Hennes enda syskon är en bror, som är döv. När flickan var 9 år började hon lida av svår huvudvärk och en natt fick hon ett krampanfall och låg medvetslös i 3 dagar. När hon vaknade visade det sig att hon mist talförmågan och var förlamad i hela vänstra sidan av kroppen.

Likt många familjer i Nepal, trodde även Kalpanas familj på spåmannens helande kraft och de tog med flickan till honom varje dag i 3 månader. Utan resultat. Tack vare en hjälporganisation kom Kalpana tillslut, väldigt försvagad, till ett lokalt sjukhus. Men trots viss vård lyckades man inte förbättra flickans tillstånd och hon skickades hem efter 2 verckor.

Efter 3 år av sängliggande och omvårdnad hemma började Kalpana långsamt återfå talförmågan och Kali ombads att hjälpa flickan att komma i kontakt med BAS för att få hjälp i Kathmandu. Efter en undersökning på sjukhuset i huvudstaden konstaterades det att flickan fått en hjärnblödning och därav skadat vissa delar av hjärnan. Hon behöver ingen medicinsk omvårdnad utan ska få gå på sjukgymnastik och under tiden bo hos BAS. Vi hoppas att denna behandling kan ge henne rörligheten tillbaka och hjälpa henne till en bättre tillvaro.